Shirleys Dagbok 2007

Sid 2

VALPARNA HAR KOMMIT!

3 Flickor & 2 pojkar

2007-06-14 62 dagar efter parning

Kl 21.20. Shirley skall föda sin första och har ont och snurrar runt när värkarna väller över henne - hon kastar sig i korgen och sänder ngn bedjande blick på matte att få det onda att sluta.

Kl 21.35 Efter två krystvärkar kommer våran första valp till världen - en flicka som är trefärgad. Hon kommer farande med huvudet före och ligger i hela fosterblåsan, moderkakan kommer i samma krystvärk. Shirley skakar som tikar ibland kan göra i chock och är mitt i värkarbetet vilket gör att hon inte omedelbart tar hand om sin lilla flicka. Jag masserar försiktigt och Shirley hjälper till lite halvt koncentrerat - det kommer nya värkar och hon är mycket upptagen av den smärta som sliter i henne just nu. Det går några minuter mellan värkarna och för varje gång visar hon ett större intresse för flickebarnet som efter 10 minuter visar enorm livskraft och för ett himla liv! Efter en snabb koll av gom, ryggrad och att hon kissar så börjar det bli flåsigt värre för Shirley som  är på gång med nr 2. Navelsträngen har slutat pulsera o sitter fortfarande kvar, men Shirley har inte tid just nu.......

Kl 22.03 En stor valp kommer sakta sakta - fosterhinnorna är borta och valpen kommer med sätet först o blir hängande med huvudet kvar i sin mamma. Jag håller andan tills nästa värk kommer och den lilla glider ut och kippar efter syre och vevar vagt med tassarna. Nu är det full aktivitet på Shirley vad gäller att ta kommandot i valplådan. Här tjafsas ingenting utan navelsträngar på båda valparna tuggas det vilt på - det gäller att "klistra ihop dem" ordentligt så att det inte uppstår vare sig blödningar eller onödiga bråck. Shirley slickar o fixar och nappar i lilla navelsträngen så valparna kastas upp o ner vilt tjutande. de blir piggare och visar stort intresse för att protestera och komma nära spenarna som spretar åt alla håll på deras mamma. Jag tar nr 2 och ser att även här har världen begåvats med ett flickebarn till, hon är större än syrran och vackert markerad - blenheim.

Shirley makar på sig i lådan och hennes två döttrar myser med varsin spene. Emellanåt får de stå ut med sin mors något häftiga pysslande och testa livet i luften......upp o ner etc............Shirley beter sig nästan maniskt när hon slickar o tar hand om dem. det kommer värkar ibland så häftiga att jag måste lyfta undan de små så att de inte blir skadade av mammas hårda klor o häftiga rörelser i korgen. Tiden går och efter 90 minuter så börjar jag må illa av oro - tänkt om nr tre ligger fel, är för stor eller på annat sätt ställer till med problem. Shirley är fortfarande jättetjock o det är tydligt att det finns många fler valpar kvar.

2007-06-15 63 dagar efter parning

00.05 En liten trefärgad pojke föds och i en enda värk kommer han farande utan hinnor. Shirley är som en kobra och nyper moderkakan som hon snabbt tuggar i sig och sliter av navelsträngen. Det kommer inget blod och gossebarnet är den klart piggaste hittills när han snabbt försöker speeda fram till spenarna. Flickorna är torra o varma vid det här laget o killen får all uppmärksamhet att Shirley som åter går in för det här med "kast med liten nyfödd valp" Hus flux kommer nya värkar och nu är det tre valpar som skall skyddas från en mamma som kastar sig fram o åter.

 Jag byter febrilt handdukar under våra babys då jag är skraj för att de skall bli nedkylda - det rinner fostervatten mest hela tiden och klockan går. Shirley bjuds på välling och lapar lojt i sig ett par matskedar. Efter en halvtimme så ställer sig plötsligt Shirley upp, lämnar sina tre valpar och gömmer sig i en vrå i huset - det är som om hon plötsligt bestämt sig för att hon inte vill föda nr 4 i vårt sällskap.

00.30 Jag pratar med Shirley och hon följer mig tillbaks till korgen där hon föder en blenheimtik som sorgligt nog inte klarar sig. Jag ser direkt att hon är blek och öppnar hennes mun, slungar försiktigt fram o tillbaks, men det vill sig inte. Shirley är jätteintresserad av att försöka få liv i flickan som ser helt färdig och fullgången ut - men det är bara att konstatera att hon dött i moderlivet. Kanske blev hon kvävd då det drog ut på tiden, eller så har hon gett upp ngn dag innan, det lär jag ju aldrig få veta.

Plötsligt känner jag den där krypande rädslan komma - tänk om resten är döda, eller om det är ngt fel på kullen. Ju mer man läser och pratar med andra uppfödare och veterinärer desto mer inser man ju vad mycket som kan gå snett. Jag inser att jag är mycket trött och försöker mota bort alla tankar och istället koncentrera mig på de underverk som sker i valplådan istället. Shirley går ur lådan igen, men denna gång vill hon något annat än att vara ifred. Förlossningen har pågått ett tag och hon behöver få komma ut. Koppel på o huttrandes kollar jag termometern som visar +1 , inte klokt tänker jag. För ett par dagar sedan gick jag i bikini o nu kan det komma snö......... Shirley kissar och gör ett litet varv på gården, dricker en slurk av hästarnas badkar - nu kan hon nå dit igen när magen inte längre är så enorm. Så är det full speed hemåt igen, nu är det bråttom!

01.07 Så var det dags för en liten till att komma till världen. Här kommer en blenheim sakta farandes i lilla blåsan - det dröjer innan den är framfödd och det tar ngn sekund innan hinnorna är av - luftvägarna fria och det första tecknet på liv kommer. Man vill gråta av glädje när man förstår att vi fått en liten pojke till, en blenheim som är stor o kraftig och snabbt visar vad han går för. Allt ser ok ut och Shirley får nya värkar - hittills har vi fått fyra levande o mist en och hon är rätt trött nu stackarn.

01.55 Dags för nr 6 att göra entré. Här kommer vi farande i lugnt tempo, visserligen utan hinnor men moderkakan hänger med och färgen är blenheim. Oj vad trött den här flickan är - hon ser mest ut att vilja sova och protesterar ingenting när Shirley tar hand om henne. Hon är livskraftig men tar sin födelse med lugn o ro kan man säga. Efter ett tag lägger hon sig nöjt vid en spene o tuttar. Nu har vi fått sex valpar och Shirley flåsar fortfarande....jag funderar på ifall det kan bli ännu fler.

02.30 Nu ligger Shirley helt stilla på sidan och alla små är där de skall - vid sin mammas spenar. Förlossningen är över och Shirley har lugnat sig och försöker ta igen sig lite. Det går bara några minuter mellan att hon ändå måste räkna in sina små och kolla ifall det inte är ngn som behöver få lite hjälp med att kissa, eller hålla sig i form på annat vis. Gud vilken duktig mamma hon är - hon dricker några klunkar vatten, vägrar lämna sina babys och somnar om. Alla handdukar är utbytta och vår lilla hundfamilj har det torrt, varmt och gott - precis som sig bör. Jag hänger upp ett par lakan över korgen och fixar till en liten "koja" - min tik har visat med största tydlighet att hon behagar vara ifred med de sina och ser nöjd ut när det blir lite mörkt o mysigt åt henne. Hade hon fått välja så skulle ju våra små blivit födda i en läcker liten håla under ett uthus, jag är lycklig för inomhusalternativet! När man får valpar så har man fullt upp hela tiden, en ynka yoghurt var det enda jag lyckades få i mig under kvällen/ natten och jisses vad gott det var med en tekopp o mackan jag delade m Shirley innan jag slocknade bredvid henne medan solen gick upp.

12.00 Alla mår bra - fem små magar är på topp och jag tycker naturligtvis att de är fullkomligt fantastiska!

Ett litet tillägg om Jaqueline som helst skulle velat vara med o skött om förlossningen &  babysarna i natt - hon låg i sin korg hela kvällen/ natten (en meter från Shirley) när hon inte försökte smyga sig ner i valplådan. I dag är hon dock inte välkommen att delta på något vis vilket betyder att hon just glidit in i en "light depression"......denna yttrar sig som följande: INGEN mat är god..........INGENTING är roligt ......... sånt är livet när man känner att man inte har en enda HUNDVÄN....vi andra får ställa upp o stötta, ha ha - hon ligger just nu i mitt knä och har det rätt bra den lilla primadonnan!

För alla lyckoönskningar från när o fjärran, det är enormt uppmuntrande med alla glada tillrop!

Åter första sidan

Fortsättning dagboken